torsdag 21 april 2016

Reflektionsfrågor "gympalärare"

Reflektionsfrågor kring ”gympaläraren”



När du har sett programmet ”gympaläraren”, vad i programmet känner du igen från din vardag?

Jag känner igen ganska mycket av elektroniken och att många håller på med det på rasterna. Många av oss håller på med mobiler eller Ipads efter lektionerna, på rasterna eller faktiskt vissa tillfällen på lektionerna. Sedan känner jag igen ganska mycket av latheten hos eleverna. Även om dom vet att mobiler och Ipads är dåligt gör dom inte något åt det. Dom vet att det förstör deras hälsa genom att konstant hålla på med Mobil och Ipad. Dom gör inget åt det för att dom inte orkar. Sedan en annan sak kan vara precis som i avsnittet att eleverna tar inte initiativet att gå ut och vara med kompisar. Dom tittar på dom andra, sitter dom med telefoner eller Ipads så gör dom också det.

 2. Calle försöker lösa elevernas problem med för mycket stillasittande på olika sätt. Vad har du för tankar kring hur han försöker lösa dessa?

Jag tycker att han verkligen kämpade för att hjälpa till. Han var verkligen insatt i att han ville få eleverna att röra sig och det gjorde så att han tyckte det var kul vilket gjorde det kul för eleverna. Han försökte men ganska många saker som t ex att använda Ipadsen på idrott lektionen för att det skulle få bättre. Men det funkade inte. Han ville till och med låsa Ipadsen men rektorn och lärarna tyckte att det var en dålig idé. Så han fick tänka om och tillsist komma på något. Han skaffade en tv och pingisbord till deras uppehålls rum vilket verkligen fick fart på eleverna. Jag tycker att han gjorde det roligt och tänkte på eleverna. Men sedan var ju redskapen som han skaffade kanske lite för dyra vilket kan göra att andra skolor som vill göra samma sak inte kan ha råd. Men allt som allt tycker jag att han verkligen anpassade sig för eleverna och verkligen försökte,vilket var jätte bra.

3.    Vilka fördelar finns det med att ha ett fysiskt aktivt liv?
Det finns många fördelar. Din hälsa blir bättre och du lever längre. Det hjälper dig också psykiskt i hjärnan. Du mår bättre och har mer ork i t ex skola och arbete. Nervsystemet och hjärnan fungerar bättre. I avsnittet berättar dom att ungdomarna rör sig mindre än en fetma drabbad person. Det är mycket dåligt för din hälsa och din hjärna. Om du tränar bra mår du bättre och hjärnan tänker klarare.

4.    Hur tycker du att man ska lösa problemet med att elever är för mycket stillasittande framför datorer och Ipads?

Jag hade nog precis som Calle anpassat mig till eleverna. Men sedan hade jag nog i början testat mig fram. Jag hade nog precis som i programmet försökt att få Ipadsen låsta så att eleverna inte kan sitta och spela på rasterna. Då hade fler elever gått ut och lekt. Många elever tycker inte heller om att gå ut närhet t ex är kallt eller regnar. Då hade jag kanske gjort om ett rum eller ett klassrum till ett aktivitets rum. Jag hade satt olika sorts aktiviteter för eleverna under deras tips för att göra det så bra som möjligt. Vi har inte något sånt på Gunnesboskolan så det hade varit bra om vi fört in. Vi på Gunnesboskolan säger ju också att vi inte får ta ut våra Ipads utanför klassrummet på raster. Det är nog också något som jag hade infört. 

5.    Vilka andra problem än för mycket stillasittande kan för mycket användande av datorspel leda till?

Det kan leda till mer än stillasittande. Några exempel kan vara att hjärnan mår dåligt. Du kan inte längre tänka lika klart eftersom att hjärnan blivit påverkad. Då påverkas även ditt skolarbete vilket inte leder till bra betyg. Dina ögon förstörs även om man tittar mycket på skärmar eftersom att det finns något i dom som kallas blått ljus. Det påverkar inte bara din hälsa utan din hjärna. Det är mycket dåligt och kan sitta kvar ända till du blir äldre. I programmet sa dom även att medellivslängden blir mycket mindre om vi håller på med våra elektroniska apparater. 

6.    Är det surfplattornas fel att eleverna inte rör sig så mycket?

Delvis så är det ju faktiskt det, det är ju ett stor del av hindret. Något annat kan också vara deras vilja. Det finns elever som helt enkelt inte känner sig bekväma med att vara ute på rasterna och är hellre inne och håller på med sina surfplattor. Det kan också vara någon enstaka elev som kanske blir mobbad och känner att skolgården är en otrygg plats att vara på. Därför är dom ensamma inomhus och låser sig inne i Ipaden. En annan stor del kan bero på grupptryck. Alltså att bara för att ens kompisar inte vill vara ute är man själv inte ute eller att ens kompisar på något sätt tvingar dig att sitta med dom inomhus. Men jag tror att på något sätt är det nog mest mobiler och Ipads problemet.

måndag 11 april 2016

Magnetism

Vilka föremål är magnetiska? 

Material:
Magneter
Järnbitar, (aluminium, koppar och Zink.)  
Muttrar 
Kompass

Svar: 
Muttrarna var magnetiska när vi drog Sydpolen och nordpolen mot de. 

Kompassen reagerade när vi närmade en magnet. Pilen började röra sig och snurra mot olika håll. 

Aluminium biten är inte magnetisk, den drog sig inte mot magneten. Verken syd eller nordpolen. 

Koppar biten var inte magnetisk den heller. Den ville inte dra sig ihop med magneten. 

Zinken var inte magnetisk och drog sig inte till magneten. 

2. Vad händer med skruven?

Material: 
 Magnet
Spik

Vi satte ihop magneten med den första spiken. Sedan tog vi den andra spiken och satte på den andra sidan av spiken som satt fast på magneten. Spiken drogs mot den andra spiken och blev magnetisk. Detta hände eftersom att magnet atomerna drogs mot samma riktning in i spiken så att den blev magnetisk och då drog sig den andra spiken sig fast med den första spiken. 

3. Vad händer med järn pulvret? 

Material: 
Lärn pulver
Magnet 
Plastficka 

Svar:
Järn pulvret la sig runt magneten och visade magnetfältet som finns och hur det går runt. Att Sydpolen och nordpolen har ett fält runt omkring sig.










4: 

Material: 
Batteri kub 
Spik 
Sladd 
Mutter 

Svar: 
När vi lindade tråden runt spiken kopplade in strömmen blev Spiken magnetisk. Anledningen till detta är att skapades ett magnetfält kring tråden och det påverkade spiken. Det skapades en elektro magnet i spiken. 



 

fredag 18 mars 2016

English letter

                                                                               London, February 19,  2016 


Hi Hannah! 

I miss you so much! We haven’t seen each other for a long time. I felt like it would be nice if I wrote to you and told you about what happened here in London yesterday after school. But first I want to now how everything is going in Sweden. Is it cold like always? Who do you spend time with, and of course how are you doing? 

Well now back to what happened yesterday. I was walking home from school like every other day. I felt like someone was watching me. But I looked around and I only saw a cat, so I continued. When I opened the door, I saw a letter addressed to me. I took up the letter from the floor, and it felt so heavy. On the letter it said: “ To Miss Ahmed, upstairs in the left room” 
I was shocked. Who was it from and how did they know where my room was?! I didn't know what to do so I opened it. And guess what? It was from Hogwarts. The school we always dreamt about. They said that I'm welcome to join them the next term. But I don't understand, am I a wizard or a witch? My mum and dad never told me and I don't know if they are wizards. This is strange. So I decided to write to you. I have to solve this problem, with or without you. 

Do you know anything? Write me back and let me know. Take care and see you at summer break.

Love 
Your best friend, Helin

torsdag 3 mars 2016

Hur mycket väger sockervattnet?

Uppgift: 
Du ska blanda socker och vatten. Väger blandningen mer, mindre eller lika mycket som summan av vattnets och sockrets vikt? 


Syfte:  
Att lära sig skillnaden mellan vikterna när man blandar olika ämnen och att kunna laborera på ett bra och försiktigt sätt. 

Hypotes: 
Jag tror att blandningen kommer att väga lika mycket och att vikten inte kommer att förändras. Eftersom att sockrets molekyler blandar sig i vattnets molekyler och binder sig inte fast med varandra. Sockret bryter sig och molekylerna tar ingen extra plats. 

Material:
Bägare (100ml)
Mätcylinder ( 100ml)
Socker
Vatten 
Glasstav 
Våg 


Utförande: 
Ta fram en bägare och fyll den med 50 ml vatten. 
Väg sedan vattnet på en våg och skriv ner vikten i gram.
Ta sedan fram en mätcylinder och fyll den med 20 ml socker
Väg sedan sedan sockret på en våg och skriv ner vikten i gram.
Räkna sedan ut summan av vattnets och sockrets vikt och skriv ner den i gram.
Blanda sedan sockret och vattnet och rör om noga med en glasstav.
Väg sedan blandningen på en våg och skriv ner vikten i gram.
När du är klar så häller du försiktig ut vattnet i en kran, om det finns lite socker kvar (vilket det helst ej ska) häll ut det i en kompost i närheten. 
Sedan diskar du dina bägare och mätcylindrar som du använt. 
Lägg det på tork och sedan skriv din slutsats/ ditt resultat! 


Resultat: 
Vattnet vägde: 101,90 g
Sockret vägde: 56,98 g
Summan av detta: 158,88 g
Blandningen: 120,81 g 

Slutsats: 
Min hypotes stämde inte riktigt med min slutsats. Jag hade trott att vikten inte alls skulle förändras men det gjorde den. Resultat visade sig vara rimligt och resultatet av uppgiften blev 120,81 g. Det vägde inte lika mycket som den totala summan av vattnet och sockrets vikt (158,88 g) utan blandningen vägde mycket mindre. Eftersom att resultat skulle bli att det inte skulle vara nån alls stor skillnad, har något inte riktigt gått som det ska ha gjort. Det kan bero på att lite vatten skulle ha kunnat försvinna från bägaren med hjälp av glasstaven. Sedan gjorde även bägarna skillnad med vikten, så jag har möjligtvis glömt att väga med något och detta är då felkällor av mitt experiment. En annan sak som jag även märkte med detta experiment var att volymen höjdes från 50 ml till 65 ml. 
Förklaringen för detta är att sockret egentligen inte försvinner utan det finns fortfarande kvar. Sockret delar upp sig i mindre bitar och tillsist "försvinner". Vattnets molekyler krockar med sockrets och griper tag i det så att det delar upp sig. Det delar upp sig och blir jätte små, det kallas sockermolekyler. Då löser sig sockret upp och blir en lösning. Därför ska inte vikten förändras så mycket.

tisdag 2 februari 2016

Spanska, en vanlig dag

A las siete y media yo Como el desayuno. Por la general es un bocadillo con té. En mi bocadillo, por la general tienen mantequilla y queso. Cuando he desayunado, me visto. Luego veo la televisión antes de la escuela, a partir de las ocho y veinte. Diez y diez, tenemos sueca. Una vez que tenemos el almuerzo. Después del almuerzo, tenemos unas cuantas lecciones. Cuando no hay escuela a las tres me voy a casa. En casa que como aperitivos y ver la televisión. Después yo hago los deberes. A las seis ceno con mi familia. Algunos días por lo general juegan al fútbol. Luego veo la televisión. Diez de la noche, he leído y Luego dormir. 

Lösningsförmåga

Lösningsförmåga 

Uppgift: 
När löser sig kaliumpermanganat snabbast i varmt eller kallt vatten? Hur ser det ut när det löser sig? 

Syfte: 
Att lära sig hur ämnen löser sig. Att laborera och dokumentera.

Hypotes:
Jag tror att det kommer att färgas i det både kalla och varma vattnet, men att det kommer lösa sig snabbare i det varma vattnet eftersom att molekylerna rör sig snabbare. I det kalla vattnet tror jag att det kommer lösas upp men mycket långsammare och inte lika smidigt utan att det blir ganska tjockt. 

Utförande 
Ta två bägare
Ta 150ml kallt vatten i den ena 
Ta 150ml varmt vatten i den andra från en vattenkokare 
Ta en pappersform med en liten sked kristaller 
Släpp ner några kristaller i varje bägare

Resultat: 
1. Kallt vatten och varmt vatten

2. Varmvattnet med kaliumpermanganat

3. Kallvatten och varmvatten med kaliumpermanganat 



Slutsats: 

Det löser sig snabbare i det varma vattnet för att molekylerna rör sig snabbare där och påverkar kristaller att lösa sig snabbare. När man häller ner kristallerna blir det en virvel upp, vilket blir tydligt i varmvattnet. 

Min hypotes stämde med slutsatsen, att molekylerna rör sig snabbare i varmvatten och att det löser sig snabbare också.