Ljud som inte hörs!

2. Besvara följande frågor:

a) Vad ger ifrån sig infraljud?

Vind och vatten är två saker från naturen som ger ifrån sig Infraljud. Andra exempel på vad som bildar Infraljud kan vara kraftverk och stora maskiner. Det finns även olika djur som ger ifrån sig ljud, det kan vara syrsor. Syrsorna ger ifrån sig ljud med 10 000 Hertz, när vi blir äldre kommer det att vara svårt för oss att höra dessa ljud på grund av ljudets höga frekvens. Andra exempel är elefanter.

b) Hur påverkar oss infraljud?

Infraljud är ljud med en frekvens under 20 Hertz. Skulle tex en tsunami vara på väg mot oss skulle den ha en ohörbar ljudvåg framför sig. Vi kan därför inte höra att den närmar sig. Infraljud kan, om det inte dämpas kraftigt, utbreda sig över mycket långa sträckor. Det kan uppstå ur många olika källor, och ett exempel är vindkraftverkens stora virvlar och stora vibrerande ytor. De infraljudet som kommer från vindkraftverken kan inte uppfattas av människan. Men däremot utgör den pumpande rytmiska infraljudet en stimulering som påverkar vårt inneröra. Detta kan hos en person framkalla huvudvärk. Andra exempel på hälsorisker kan vara sömnsvårigheter, yrsel, tryck på örat, illamående och hjärtklappning. Det är alltså det pulserande ohörbara ljudet som påverkar människan och inte det bullrande ljudet. 

c) Vilken nytta har vi av ultraljud?

Ultraljud är ljud med en frekvens över 20 000 Hz. Precis som infraljudet kan vi inte heller höra ultraljudet. Men däremot kan olika djur höra det, några exempel är fåglar, fladdermöss och hundar. De kan höra ljud med mycket höga frekvenser. 

Idag använder vi ultraljud till många saker. Inom Medicin kan man hitta mycket som har med ultraljud att göra, tex för att undersöka hjärtat och blodkärl eller för att behandla stela leder. När man är gravid så får man en ultraljudsundersökning av fostret. Då har man lyckats omvandla ljudet till en bild på en skärm. Andra exempel är att vi använder ultraljud till att rengöra gamla tyger, låsa bilen, fjärrkontroller och att kontrollera svetsfogar alltså att sätta ihop olika metaller och med hjälp av ultraljud kolla om det är helt. 

d) Beskriv ett av exemplen i c) mer ingående.

Jag valde att fördjupa mig i ultraljudsundersökningar. Vid en ultraljudsundersökning sänds det svaga ljudvågor in i kvinnans kropp genom en sändare. Denna sändare kallas ultraljudsgivare. Ljudvågorna reflekteras sedan tillbaka av kroppens organ och vävnader till ultraljudsgivaren. Man kan säga att ultraljudsgivaren även är en mottagare. Sedan, med hjälp av en dator omvandlas det reflekterade ljudet till en rörlig bild av organen och vävnaderna som kan ses på en datorskärm. Ultraljudsundersökningar används inte bara när man är gravid och ska undersöka hur barnet mår. Utan det kan användas till flera olika saker, ett exempel är att man kan undersöka Skelett hos vuxna människor eftersom att ljudvågorna studsar mot skelettet yta. Men man kan däremot inte undersöka lungorna. Detta beror på att ljudvågorna inte kan tränga sig in i organ som innehåller luft. 

3. Läs s 115 om Dopplereffekten.

Klistra in en bild och förklara vad det är. Ge exempel som stöd i förklaringen.

1. Läs s 110 om infraljud och ultraljud.

2. Besvara följande frågor:

a) Vad ger ifrån sig infraljud?

Vind och vatten är två saker från naturen som ger ifrån sig Infraljud. Andra exempel på vad som bildar Infraljud kan vara kraftverk och stora maskiner. Det finns även olika djur som ger ifrån sig ljud, det kan vara syrsor. Syrsorna ger ifrån sig ljud med 10 000 Hertz, när vi blir äldre kommer det att vara svårt för oss att höra dessa ljud på grund av ljudets höga frekvens. Andra exempel är elefanter.

b) Hur påverkar oss infraljud?

Infraljud är ljud med en frekvens under 20 Hertz. Skulle tex en tsunami vara på väg mot oss skulle den ha en ohörbar ljudvåg framför sig. Vi kan därför inte höra att den närmar sig. Infraljud kan, om det inte dämpas kraftigt, utbreda sig över mycket långa sträckor. Det kan uppstå ur många olika källor, och ett exempel är vindkraftverkens stora virvlar och stora vibrerande ytor. De infraljudet som kommer från vindkraftverken kan inte uppfattas av människan. Men däremot utgör den pumpande rytmiska infraljudet en stimulering som påverkar vårt inneröra. Detta kan hos en person framkalla huvudvärk. Andra exempel på hälsorisker kan vara sömnsvårigheter, yrsel, tryck på örat, illamående och hjärtklappning. Det är alltså det pulserande ohörbara ljudet som påverkar människan och inte det bullrande ljudet. 

c) Vilken nytta har vi av ultraljud?

Ultraljud är ljud med en frekvens över 20 000 Hz. Precis som infraljudet kan vi inte heller höra ultraljudet. Men däremot kan olika djur höra det, några exempel är fåglar, fladdermöss och hundar. De kan höra ljud med mycket höga frekvenser. 

Idag använder vi ultraljud till många saker. Inom Medicin kan man hitta mycket som har med ultraljud att göra, tex för att undersöka hjärtat och blodkärl eller för att behandla stela leder. När man är gravid så får man en ultraljudsundersökning av fostret. Då har man lyckats omvandla ljudet till en bild på en skärm. Andra exempel är att vi använder ultraljud till att rengöra gamla tyger, låsa bilen, fjärrkontroller och att kontrollera svetsfogar alltså att sätta ihop olika metaller och med hjälp av ultraljud kolla om det är helt. 

d) Beskriv ett av exemplen i c) mer ingående.

Jag valde att fördjupa mig i ultraljudsundersökningar. Vid en ultraljudsundersökning sänds det svaga ljudvågor in i kvinnans kropp genom en sändare. Denna sändare kallas ultraljudsgivare. Ljudvågorna reflekteras sedan tillbaka av kroppens organ och vävnader till ultraljudsgivaren. Man kan säga att ultraljudsgivaren även är en mottagare. Sedan, med hjälp av en dator omvandlas det reflekterade ljudet till en rörlig bild av organen och vävnaderna som kan ses på en datorskärm. Ultraljudsundersökningar används inte bara när man är gravid och ska undersöka hur barnet mår. Utan det kan användas till flera olika saker, ett exempel är att man kan undersöka Skelett hos vuxna människor eftersom att ljudvågorna studsar mot skelettet yta. Men man kan däremot inte undersöka lungorna. Detta beror på att ljudvågorna inte kan tränga sig in i organ som innehåller luft. 

3. Läs s 115 om Dopplereffekten.

Klistra in en bild och förklara vad det är. Ge exempel som stöd i förklaringen.

Här kör ambulansen mot personen. Det är alltså kortare avstånd mellan topparna framför ambulansen. Det betyder att det är fler toppar på samma tid. Resultatet av detta är högre frekvens och när det är högre frekvens bildas en högre ton och vi upplever ljudet från ambulansens siren mycket hög. Det låter inte likadant om den skulle köra ifrån dig. Att det blir olika ljud beroende på riktningen kallas dopplereffekt. Sirenen från ambulansen skickar ut en ljudvåg. Åt det håll ambulanser kör bli topparna tätare eftersom att ambulansen hinner framåt mellan varje tut. Bakom ambulanser blir det därför glesare. 

4. Läs s 116 och besvara följande frågor.

a) Vad är ett eko?

Ett eko skapas när en ljudvåg träffar en hård yta och sedan reflekteras tillbaka. Ekot uppstår då ljudet reflekteras mot en plan yta. Ekon kan uppstå naturligt, några exempel är mot en bergvägg eller en stor byggnad. Då fångas ljudet upp och återkastas. Står du och ropar mot en bergvägg blir det först en paus innan Ekot når ditt öra eftersom att bergväggen befinner sig så långt bort. Ibland kan eko inte vara något positivt, tex i klassrum. För att förhindra Ekot kan man därför montera fast porösa plattor i taket för att få en bättre akustik. Det som händer då är att ljudet går in i de små hålen som finns i plattorna och det inte blir lika mycket som reflekteras. I ett normalstort rum uppstår inget eko eftersom att ljudet reflekteras och sprids i alla riktningar, möbler och annat kan också försvaga ljudet. 

b) Hur fungerar ett ekolod?

En ekolod kan användas på en båt. Det sänder ut en ultraljud plus som sedan reflekteras mot botten. En mottagare som sedan finns på ekolodet mäter hur lång tid det tar innan denna pulsen som man skickat ut kommer tillbaka. Detta använder man för att enkelt kunna beräkna hur djupt det är. Men man kan även använda det till att mäta avstånd mellan tex båten och fiskarna om man är ute med ett fiskefartyg. En tredje sak som ekolodet kan användas till är att se om något befinner sig i närheten av båten. Man kan alltså få fram rörelser med hjälp av den. Detta går tack vare dopplereffekten. Dopplereffekt är när frekvensen hos en ljud- eller ljussignal förändras beroende på om ljudkällan närmar sig eller avlägsnar sig. Förr i tiden hade de äldre ekoloden pappersrullar som man sparade, istället för dagens datorer. Den vanligaste frekvensen för ekolod är 200-400 Hertz. 

c) Ge exempel på djur som använder sig av eko och hur de gör det.

Ekolokalisering är ett sätt att ange platsen på ett föremål genom att då skicka iväg ljudvågor och uppfatta eko av dem. Detta hjälper då tex djur att hitta och orientera sig fram till sitt bytesdjur. Bland däggdjuren används ekolokalisering med ultraljud, några exempel är fladdermössen och tandvalarna (delfiner). Dessa djur producerar ljud som reflekteras mot objekt i deras omgivning. Det reflekterade ljudet, det vill säga ekot, registreras av djurens öron. Med hjälp av ekot kan sedan djuren skaffa sig information om avståndet till objektet. Även människor kan använda oss av detta, då man använder sig av apparater för att upptäcka olika hinder, detta är ett mycket hjälpsamt hjälpmedel för blinda personer. Det finns också fåglar som använder sig av ekolokalisering i grottor enbart för att hitta grottans mörker. Då utsänder de klick av lågfrekvent ljud, som vi människor kan höra. Men eftersom att klicken inte har längre våglängd än ultraljud, kan fåglarna inte orientera sig på samma smidiga sätt som fladdermössen eller tandvalarna. 

4. Läs s 116 och besvara följande frågor.

a) Vad är ett eko?

Ett eko skapas när en ljudvåg träffar en hård yta och sedan reflekteras tillbaka. Ekot uppstår då ljudet reflekteras mot en plan yta. Ekon kan uppstå naturligt, några exempel är mot en bergvägg eller en stor byggnad. Då fångas ljudet upp och återkastas. Står du och ropar mot en bergvägg blir det först en paus innan Ekot når ditt öra eftersom att bergväggen befinner sig så långt bort. Ibland kan eko inte vara något positivt, tex i klassrum. För att förhindra Ekot kan man därför montera fast porösa plattor i taket för att få en bättre akustik. Det som händer då är att ljudet går in i de små hålen som finns i plattorna och det inte blir lika mycket som reflekteras. I ett normalstort rum uppstår inget eko eftersom att ljudet reflekteras och sprids i alla riktningar, möbler och annat kan också försvaga ljudet. 

b) Hur fungerar ett ekolod?

En ekolod kan användas på en båt. Det sänder ut en ultraljud plus som sedan reflekteras mot botten. En mottagare som sedan finns på ekolodet mäter hur lång tid det tar innan denna pulsen som man skickat ut kommer tillbaka. Detta använder man för att enkelt kunna beräkna hur djupt det är. Men man kan även använda det till att mäta avstånd mellan tex båten och fiskarna om man är ute med ett fiskefartyg. En tredje sak som ekolodet kan användas till är att se om något befinner sig i närheten av båten. Man kan alltså få fram rörelser med hjälp av den. Detta går tack vare dopplereffekten. Dopplereffekt är när frekvensen hos en ljud- eller ljussignal förändras beroende på om ljudkällan närmar sig eller avlägsnar sig. Förr i tiden hade de äldre ekoloden pappersrullar som man sparade, istället för dagens datorer. Den vanligaste frekvensen för ekolod är 200-400 Hertz. 

c) Ge exempel på djur som använder sig av eko och hur de gör det.

Ekolokalisering är ett sätt att ange platsen på ett föremål genom att då skicka iväg ljudvågor och uppfatta eko av dem. Detta hjälper då tex djur att hitta och orientera sig fram till sitt bytesdjur. Bland däggdjuren används ekolokalisering med ultraljud, några exempel är fladdermössen och tandvalarna (delfiner). Dessa djur producerar ljud som reflekteras mot objekt i deras omgivning. Det reflekterade ljudet, det vill säga ekot, registreras av djurens öron. Med hjälp av ekot kan sedan djuren skaffa sig information om avståndet till objektet. Även människor kan använda oss av detta, då man använder sig av apparater för att upptäcka olika hinder, detta är ett mycket hjälpsamt hjälpmedel för blinda personer. Det finns också fåglar som använder sig av ekolokalisering i grottor enbart för att hitta grottans mörker. Då utsänder de klick av lågfrekvent ljud, som vi människor kan höra. Men eftersom att klicken inte har längre våglängd än ultraljud, kan fåglarna inte orientera sig på samma smidiga sätt som fladdermössen eller tandvalarna.