Kriget och Fredens Krafter

I denna texten ska jag jämföra krigets och fredens krafter år 1914 och idag i världen. 

Jag börjar med att rada upp kriget och fredens krafter år 1914 för att sedan enkelt kunna jämföra med dagens situation. För att enkelt kunna jämföra kriget och fredens krafter med världen idag måste vi ta reda på hur det såg ut kring år 1900. Under 1900-talet fanns länder som ansågs vara stormakter. De länder som ingick var Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Italien, Japan, USA och Ryssland. Dessa länderna skapade olika allianser. Det gemensamma med dessa länderna var att de alla var intresserade av att bli större. Anledningen till att dessa länderna kallades för stormakter var att de hade kolonier i större delar av världen, de var moderna, hade mycket handel och var industrialiserade. Ett finare namn för denna tid är Imperialismen. Under denna tid styrdes de flesta länderna av kungar och kejsare. Men trots detta fanns det i varje stormakt politiska Ideologier såsom socialism, liberalism, konservatism och nationalism som var och en för sig försökte framföra sina åsikter. Med hjälp av denna informationen har man kunnat dra olika slutsater till vad det var som talade för krig.

Krigets krafter 

En viktig faktor var Imperialismen. Stormakterna var ständigt beroende av mer makt. Detta innebar att de ville erövra fler landområden för att kunna bli större än de andra. Eftersom att detta var de flestas mål, uppstod det en hel del konflikter mellan stormakterna. För att dessa stormakter skulle kunna skydda sina kolonier från att bli erövrade var de tvungna att ta till med vapen, militär och bland annat krigsfartyg för att kunna hålla sina områden fria från fiender. Men då skapades en ständig strävan efter makt återigen då stormakterna nästan tävlande över vem som hade den största försvarsutrustningen. Detta kallades för kapprustning. Ideologierna som hade en stor betydelse under 1900-talet var också en faktor för krigets utlopp. De flesta ideologierna var bara ute efter fred, och man kunde snabbt lista ut att fred och makt inte höll ihop. Men den Ideologin som hade störst inverkan på kriget var Nationalismen. I varje stormakt fanns det rörelser med nationalister som alla var ute efter samma sak, att få bilda en självständig stat. Detta skapade konflikter då en hel del av länderna består av olika folk med skilja religioner och språk. Även fast att det fanns ideologier i länderna som krävde förändringar, var de så att Europa inte styrdes demokratiskt. Man hade fortfarande alltså inte fått någon rösträtt. De flesta länderna styrdes av kungar eller kejsare, detta betydde att varje gång när viktiga beslut skulle fattas, kunde de som satt i regeringen stänga in sig i ett rum och hålla ett möte där besluten tillslut skulle fattas utan någon som helst hänsyn till vad folket i landet tyckte. Att de som då satt i regeringen inte var valda av folket gjorde så att fel beslut enkelt kunde fattas och krigsrisken ökade. Dessa fyra faktorer var det som tydde på att ett krig skulle bryta ut.

Fredens krafter 

Men samtidigt som det fanns faktorer som tydligt tydde på krig, fanns det också faktorer som talade för fred. Under tiden då en massa konflikter bröt ut och orolighet lagt sig över länderna fanns det fortfarande fredsorganisationer som strävade efter fred. De kallade sig för pacifister (fredsvänner) och gick tillsammans ihop för att försöka meddela hur de ville att alla ländernas regering borde fatta ett beslut om att avrusta sina arméer och istället fokusera på det som var viktigt, och det som var viktigt enligt dem var det som hjälpte till med utvecklingen i samhället. Denna fredsrörelse lyckades dra till sig personer som idag har haft en stor betydelse för utvecklingen. Ett exempel på en sådan person är Bertha Von Suttner. Hon uttryckte sin åsikt genom att ge olika exempel på hur man kunde lösa konflikterna mellan staterna utan våld. Hon menade också att det fanns mycket som talade för att framtiden var tvungen att bli mer fredlig. Det var många som höll med Bertha Von Suttner, bland dessa var det speciellt företagsledarna och ekonomerna. En del av dem ville inte ha krig eftersom att det skulle göra så att handeln mellan länderna skulle försämras. De menade att det skulle bli väldigt svårt att bedriva någon som helst handel internationellt om det var krig. Vi har lärt oss från den industriella revolutionen att handeln, det vill säga exporten och importen, ökade mycket i nästan alla länder under den tiden. Mycket pengar har lagts ner på att transporten mellan länderna ska ha kunnat genomföras, därför skulle ett stort krig för länderna betyda förlust inom ekonomin.  

Vi vet redan att det fanns allianser under år 1914. Den ena alliansen kallades för ententen ( Storbritannien, Frankrike, Italien till 1918, Ryssland och USA) och den andra kallades för centralmakterna ( Tyskland, Österrike - Ungern, Italien till 1914 och osmanska riket). Men varför skapade man allianser? Jo, många ledare insåg snabbt att ett krig skulle vara mycket farligt och omfattande, speciellt med så pass stora arméer och vapen. Därför ansåg de att det var bäst att skaffa "vänner" som de kunde lita på. Alltså länder som de tillsammans kunde samarbeta med ifall de skulle bli attackerade. Det var anledningen till varför ententen och centralmakterna skapades, de gjorde i sin tur så att spänningarna mellan staterna minskade för de som ingick i samma allians. Även här är Ideologierna inblandade, men istället för Nationalismen så var Socialismen en faktor när det kom till fredens krafter. Socialdemokraterna skapade en stark arbetarrörelse som kallades för socialistinternationalen. De gick tillsammans för att förändra de dåliga arbetsvillkoren och då hade det inte tid till att kriga. För på den tiden när det blev krig var arbetarna en stor del av de som behövde gå ut och kriga i arméerna. 

Världen idag

Med hjälp av att ha kunnat se hur det såg ut under den tiden kan jag nu jämföra med världen idag. Vi börjar med imperialismen. Kan man se några spår ut av det idag? Idag finns det fortfarande länder som är beroende av att vara mäktigast och störst. Dessa länder är mycket moderna, har haft en snabb teknisk utbildning och ett stabilt ekonomiskt system. Det finns till och med länder med så pass stor makt så att andra länder är beroende utav dem. Ett exempel är länder som USA som har en väldigt bra ekonomi, skulle plötsligt deras ekonomi rasa skulle andra länder som är i kontakt med USA utifrån tex handel drabbas negativt utav detta då de länderna inte längre skulle ha någon kund att sälja sina varor till.  Ett annat tecken på imperialism kan vi se genom de olika industrierna som placeras i andra fattiga länder medan de tillhör det större länderna. Olika industrier, som tex klädindustrin, har snabbt spridit sig över hela världen. Vi i den rika delen av västvärlden utnyttjar andra fattiga länder genom att bygga industrier och låta de som bor där få arbeta för att vi senare ska kunna ha nytta av det som görs genom att sälja det och tjäna pengar på det. Detta kan man jämföra med dåtidens kolonier. De stormakter som fanns kring 1900-talet tog över landområden i de fattiga delarna av världen och utnyttjade resurserna där för att själva kunna få en större makt. Kapprustningen kan vi också se spår utav idag. Många länder som Nordkorea, USA och Ryssland har idag kapprustning då det väljer att utöka sin militär och sina vapenförråd för att förbereda sig och visa att de är redo för att gå ut i krig närsomhelst. 

Jag tog tidigare upp ideologin Nationalism, de länder som förr hade nationalism var Irak, Iran, Turkiet (osmanska riket), Ryssland, USA, Sverige, Kina, Tyskland och Storbritannien. Om vi skulle jämföra med idag kan vi se att detta fortfarande stämmer, då det på ett eller annat sätt framgår nationalism i delar av dessa länder. Som exempel kan vi idag se hur partier som Sverigedemokraterna fortfarande strävar efter ett land med en enda etnisk grupp där alla delar samma historiska bakgrund. Av att det fortfarande ser likadant ut kan vi lära oss att inte göra samma misstag som man gjorde då, dvs skapa konflikter som i sin tur leder till krig. Om det ser likadant ut, låt det inte leda till något hemskt. Idag i världen har vi en massor av organisationer som allihop strävar efter fred i länder. Fredsorganisationer som EU och FN har tagit till sin uppgift att utveckla vänskapliga förbindelser mellan länder och upprätthålla internationell säkerhet och fred. Detta kan man jämföra med dåtidens fredsorganisationer som alla tillsammans hade samma mål som dagens organisationer. Att EU idag bildar förbindelser mellan länderna i Europa kan vara en likhet när det kommer till allianserna som förr bildas mellan stormakterna. Skottet i Sarajevo genomfördes med hjälp av en medlem från den nationalistiska terrorgruppen "svarta handen". Deras ändamål var att Bosnien skulle få tillhöra "stor-Serbien" istället för att vara en del av Österrike - Ungern. En sådan terrororganisation kan man på sätt och viss jämföra med dagens terrororganisation IS. Då deras ändamål är att skapa en Islamisk stat, alltså ett kalifat där alla muslimska länder blir enade. Denna organisationen tar våld och vapen till sin hjälp och samtidigt dödar en massa människor. Därför anses de vara en terrororganisation. Men om vi däremot ska ta upp en skillnad kan vi jämföra demokratin förr och nu. Som sagt fanns det inte mycket demokrati i länderna kring 1900-talet, utan de länderna styrdes oftast av tronföljare från kungar och kejsare. Idag stämmer det inte in i de flesta länderna som tidigare inte haft demokrati. Länder som Tyskland, Frankrike och Österrike har idag demokrati vilket betyder att det skett en utveckling från den tiden. 

Sammanfattningsvis kan vi komma fram till att de allra mesta av 1900-talets faktorer för fred och krig fortfarande finns kvar. Det finns alltså fortfarande sånt som tyder på krig medan det finns annat som balanserar det genom att tyda på fred. Detta visar att vi måste försöka att få fredens krafter att segra över krigets krafter om vi inte vill att ännu ett krig ska bryta ut som kan förändra hela vår mänsklighet om igen. Därför finns det personer och organisationer som ständigt kämpar för detta. Vi har tillsammans lyckats få demokrati och rösträtt under åren som gått eftersom att vi förstått vad det inneburit om vi levt utan det. Därför måste vi lära oss av misstagen som gjordes år 1914 och inte göra om de.