Hållbar Utveckling - Kemi

1. Vad innebär ekologiskt odlade grödor?

 Det innebär att dessa grödor inte är besprutade för att växa snabbare eller för att hålla borta insekter. Dessa grödor är odlade på ett naturligt sätt, inga kemikalier har kommit i kontakt med grönsaken och att det inte är bra för oss. För att inte göra så att man inte tillsätter kemikalier kan man sluta med att använda konstgödsel eller rötslam.  

2. Varför är detta bättre för miljön?

Ekologiska grödor är väldigt positivt för både oss och miljön. Vi slipper få i oss kemikalier som gör oss sjuka. Det är även bra för den biologiska mångfalden. Flera djur kan överleva och inte få i sig en massa giftiga ämnen. Det är skonsamt för åkermarken med, marken måste ha en bra kvalitet om vi ska kunna ha en stor matproduktion. Använder vi en massa kemikalier förstörs det och våran matproduktion sjunker. Alla dessa kemikalier förorenar jorden. Kvaliteten på jorden beror på sammansättningen, näringsinnehållet och mullhalten. Därför är det viktigt att bidra till ekologiska produkter och stoppa kemikalierna som används.

3. Vilka problem finns det med rötslam?

Här i Sverige är det förbjudet med rötslam, man får inte lov att använda det som gödsel i ens odling. Rötslam är en restprodukt från våra reningsverk. När vårat vatten renas så använder vi oss av sedimentering, rester och smutsen i vattnet sjunker ner i botten, sedan använder vi oss av dekanterande när vi skiljer vattnet från resterna. Detta används för att återföra fosfor till marken. Anledningen att det är ett problem är att det kan innehålla massa andra miljögifter och tungmetaller som tex kadmium. Men eftersom att marken här i Sverige redan innehåller en massa kadmium så är det inte bra och rötslam behövs inte användas. Om man då använder detta kan det vara giftigt och dåligt för miljön. Därför ska det inte användas. 

4. Vad kan vi ändra på i vårt levnadssätt för att minska luftutsläppen?

Man kan cykla istället för att åka bil. Man kan också sluta med att köpa plast och med det menar jag att man inte behöver köpa produkter som är plastförpackade eller så kan man köpa keramik glas och tallrikar istället för att köpa det i plast, dessutom kan man använda tygkassar istället för plastkassar när man handlar. 

5. Varför minskar dina exempel utsläppen?

Att inte köra bil till jobbet, skolan, affären mm och att istället ta sig till ställen med hjälp av cykel och kollektivtrafik minskaratt utsläpp av onödiga avgaser. Att köpa mindre plast och förbruka mindre plast gör så att man inte släpper ut kemiska föroreningar. När man tillverkar plast i olika industrier släpper man ut avgaser som inte är bra för naturen. Plast är tillverkad av olja som är en råvara, om man minskar att använda plast så sparar man på råvaran. Plast slängs mycket i hav och sjöar, slutar man att använda plast minskar man även att djur och människor skadas pågrund av smutsigt vatten och skräp i djurens hem. 

6. Finns det några nackdelar för oss att ändra levnadssätt?

Det är ju så klart inte så enkelt att vänja sig vid nya levnadssätt. Att ta sig fram med hjälp av cykel eller kollektivtrafik tar mycket längre tid. Väldigt mycket i världen är skapad med hjälp av plast. Oljan är en väldigt dyr råvara som hjälper olika länder att försörja sig. Länder är beroende av rå varor som man kan sälja till andra länder. Slutar man då att köpa produkterna så kan det gå väldigt dåligt för landets ekonomi. 

Hur vet vi vilken gas vi har?

Hur mycket väger sockervattnet?

Uppgift: 

Du ska blanda socker och vatten. Väger blandningen mer, mindre eller lika mycket som summan av vattnets och sockrets vikt? 

Syfte:  

Att lära sig skillnaden mellan vikterna när man blandar olika ämnen och att kunna laborera på ett bra och försiktigt sätt. 

Hypotes: 

Jag tror att blandningen kommer att väga lika mycket och att vikten inte kommer att förändras. Eftersom att sockrets molekyler blandar sig i vattnets molekyler och binder sig inte fast med varandra. Sockret bryter sig och molekylerna tar ingen extra plats. 

Material:

Bägare (100ml)

Mätcylinder ( 100ml)

Socker

Vatten 

Glasstav 

Våg 

Utförande: 

Ta fram en bägare och fyll den med 50 ml vatten. 

Väg sedan vattnet på en våg och skriv ner vikten i gram.

Ta sedan fram en mätcylinder och fyll den med 20 ml socker

Väg sedan sedan sockret på en våg och skriv ner vikten i gram.

Räkna sedan ut summan av vattnets och sockrets vikt och skriv ner den i gram.

Blanda sedan sockret och vattnet och rör om noga med en glasstav.

Väg sedan blandningen på en våg och skriv ner vikten i gram.

När du är klar så häller du försiktig ut vattnet i en kran, om det finns lite socker kvar (vilket det helst ej ska) häll ut det i en kompost i närheten. 

Sedan diskar du dina bägare och mätcylindrar som du använt. 

Lägg det på tork och sedan skriv din slutsats/ ditt resultat! 

Resultat: 

Vattnet vägde: 101,90 g

Sockret vägde: 56,98 g

Summan av detta: 158,88 g

Blandningen: 120,81 g 

Slutsats: 

Min hypotes stämde inte riktigt med min slutsats. Jag hade trott att vikten inte alls skulle förändras men det gjorde den. Resultat visade sig vara rimligt och resultatet av uppgiften blev 120,81 g. Det vägde inte lika mycket som den totala summan av vattnet och sockrets vikt (158,88 g) utan blandningen vägde mycket mindre. Eftersom att resultat skulle bli att det inte skulle vara nån alls stor skillnad, har något inte riktigt gått som det ska ha gjort. Det kan bero på att lite vatten skulle ha kunnat försvinna från bägaren med hjälp av glasstaven. Sedan gjorde även bägarna skillnad med vikten, så jag har möjligtvis glömt att väga med något och detta är då felkällor av mitt experiment. En annan sak som jag även märkte med detta experiment var att volymen höjdes från 50 ml till 65 ml. 

Förklaringen för detta är att sockret egentligen inte försvinner utan det finns fortfarande kvar. Sockret delar upp sig i mindre bitar och tillsist "försvinner". Vattnets molekyler krockar med sockrets och griper tag i det så att det delar upp sig. Det delar upp sig och blir jätte små, det kallas sockermolekyler. Då löser sig sockret upp och blir en lösning. Därför ska inte vikten förändras så mycket.

Lösningsförmåga

Lösningsförmåga 

Uppgift: 

När löser sig kaliumpermanganat snabbast i varmt eller kallt vatten? Hur ser det ut när det löser sig? 

Syfte: 

Att lära sig hur ämnen löser sig. Att laborera och dokumentera.

Hypotes:

Jag tror att det kommer att färgas i det både kalla och varma vattnet, men att det kommer lösa sig snabbare i det varma vattnet eftersom att molekylerna rör sig snabbare. I det kalla vattnet tror jag att det kommer lösas upp men mycket långsammare och inte lika smidigt utan att det blir ganska tjockt. 

Utförande 

Ta två bägare

Ta 150ml kallt vatten i den ena 

Ta 150ml varmt vatten i den andra från en vattenkokare 

Ta en pappersform med en liten sked kristaller 

Släpp ner några kristaller i varje bägare

Resultat: 

1. Kallt vatten och varmt vatten

2. Varmvattnet med kaliumpermanganat

3. Kallvatten och varmvatten med kaliumpermanganat 

Slutsats: 

Det löser sig snabbare i det varma vattnet för att molekylerna rör sig snabbare där och påverkar kristaller att lösa sig snabbare. När man häller ner kristallerna blir det en virvel upp, vilket blir tydligt i varmvattnet. 

Min hypotes stämde med slutsatsen, att molekylerna rör sig snabbare i varmvatten och att det löser sig snabbare också. 

När rostar det mest?

Vad händer med vikten?

Förändras vikten eller volymen?

Förändras vikten eller volymen?

Uppgift:

Vi ska ta reda på om massan eller volymen förändras när salt löses i vatten? 

Kommer saltlösningens vikt bli lika med saltets vikt + vattnets vikt?

Kommer saltlösningens volym  bli lika med saltets volym + vattnets volym. 

Syfte: 

Lära oss vad som händer när vi löser salt i vatten. Öva att laborera. Öva att skriva Laborations rapporter  . 

Hypotes: 

Jag tror att det kommer att väga samma vikt eftersom att att ingen extra vikt tillsätts. Det väger liga mycket som det gör när det inte är blandat som när det är det. Jag tror däremot att volymen kommer att öka eftersom att mängden av salt kommer att trycka upp vattnet för att behöva ta plats. 

Material:

Våg

Mätglas ( 10 ml ) 

Mätglas ( 100 ml ) 

Glasstav 

Koksalt 

Utförande: 

Vi tog två Mätglas och fyllde den ena med 50 ml vatten och den lite mindre med 10ml vatten. 

Sedan vägde vi båda två på en våg och skrev ner vikten. När vi gjort det så blandade vi i saltet och rörde

om ordentligt. Sedan satte vi det mätglaset på vågen och skrev ner vikten. 

 

Resultat: 

 

Slutsats: 

 Hypotesen stämde inte riktigt, vikten sänktes, och det var det som jag trodde skulle vara tvärtom men volymen höjdes och det stämde. Båda vägarna vägde 122,66 g när det var för sig, men när vi blandade det vägde det 106,73 g. Volymen höjdes från 50 ml till 56ml, och det beror på att det fans luft mellan saltkristallerna och att salt delar upp sig i joner som blandar sig med vattenmolekylerna så att de kan vara närmre varandra och då ökar volymen inte så mycket.

Vikten blev nästan den samma, lite försvann på staven som vi hade rört runt med, men på våran experiment blev det en ganska stor skillnad med vikten. 

Saker jag hade kunnat göra bättre:

Jag hade kanske kunnat vara lite mer tydlig i min hypotes när jag skrev den.

Mitt utförande hade jag kunnat skriva punktvis och lite tydligare. 

Hade kanske kunnat skriva lite mer på slutsatsen 

Jag hade inte skrivit några felkällor. 

Vad har andra gjort bra: 

de flesta har skrivit med allt som ska skrivas med 

Det hade skrivit det iordning 

Väldigt utvecklat  

Det hade skrivit väldigt tydligt så att man kunde förstå. 

Skålar i fem olika material!

Skålar i fem olika sorters material

Lera - fördelar: 

Lera är lätt att forma och arbeta med. Själva leran som man formar med är miljövänligt. Leran isolerar lite mot värmen och det är lätt att hålla i en temugg. Lerkrukorna som man använder för att plantera växter i suger upp vattnet och gör så att växten inte torkar ut, lerkrukan behåller vattnet. 

Nackdelar: 

Färgerna som man dekorerar lerformen med kan innehålla medel som är farligt för naturen. Leran går ganska enkelt sönder. 

Användning: 

Man kan använda lera till många saker, som tex att äta på (porslin, som är gjort av lite finkornig lera) och till krukor. 

Plats- fördelar: plast är ett sånt material som håller länge och är enkelt att forma med. Plast går att återvinna som tex att PET- flaskor kan bli fleece tyg. 

Nackdelar: Plast är ett sådant material som inte är miljövänligt, plast är tillverkat av olja, och det är en sak som inte finns så mycket av och bidrar till växthuseffekten. 

Användning:  Man kan använda det som tex till plastlådor där vi förvar våra rester i, plast burken är slät på botten och därför fastnar ingen mat i olika sprickor som det skulle gjort om vi använt trälådor istället. 

Tyg- fördelar: Ull kan vara miljövänligt, tyg vattenhämtare tar lite plats och är lätt att bära med sig överallt. Tyg kan också vara billigt. Tyg är ett material som kan var lätt att laga ihop jämfört med andra material. 

Nackdelar: Bomull till vattenhämtaren kan var dåligt för miljön. Tyg är inte lika starkt som de andra materialen därför kan tex en skål inte vara så stadig. 

Användning: Man kan använda tyg till tex tovade korgar som en skål till frukt. Man kan också använda det till en vattenhämtare för att kunna hämta sitt vatten på ett smidigt sätt.

Papper- fördelar: papper är ett material som man kan återvinna lätt. Papper är även bättre för miljön jämfört med plast. 

Nackdelar: Man måste hugga ner mycket träd för att kunna tillverka papper, träd ger oss syre, så det är dåligt att så mycket huggs ner. Papper är inte så täta därför tål det inte vätskor så bra, för att det ska gå behöver vi ett tätande skift. 

Användning: papper kan man använda till mycket, pappmuggar är en sak, sen finns det pappersformar som man kan använda till att baka muffins eller kanelbullar i. Sen så kan man även vika små korgar av vanligt papper som man kan använda till olika småsaker i vardagen. 

Metall- fördelar: Material som metall är hållbart, det leder också värme bra. termosen blir hållbar och går inte sönder lätt

Nackdelar: Metallen rostar, metall är tynger än andra material därför är det inte så lätt att bära med sig.

Användning: metall kan man använd till kastruller eftersom att metallen leder värme bäst, man kan också använda det till durkslag. Metall kan användas till termos.