söndag 4 juni 2017

Förbjuden kärlek mellan religion och kultur

Jag är själv muslim och har ofta undrat vad som skulle hända om jag en dag skulle komma hem med en kille som har en annorlunda kulturell och religiös bakgrund än mig. Vilka problem hade skapats? Hur hade min familj reagerat? Alla dessa frågor kring detta ska jag försöka att besvara. Detta är mitt arbete om vad som skulle hända om två personer från olika kulturer skulle inleda ett äktenskap. 

Först och främst hade jag velat ta upp begreppet förbjuden kärlek. Vad är det egentligen? Vad har det för betydelse? Förbjuden kärlek kan vara många olika saker för olika personer. Oftast pratas det om förbjuden kärlek mellan familjer som inte kommer överens. Men förbjuden kärlek mellan olika kulturer, vad är det? Religioner världen över har olika syn på kärlek, det är självklart att man tycker olika. I vissa religioner ställs det ibland också krav som berättar för dig att du ska bli kär i en person som har samma bakgrund som dig. Men i andra spelar det ingen roll. Just dessa kraven kan skapa problem. Förbjuden kärlek mellan två personer i ett mycket troende land kan vara det samma som livsfara. När två personer träffas kraschar oftast kulturerna med varandra, den ena tror på det och den andra tror på något annat. Självklart så spelar det inte någon roll för de två personerna eftersom att deras kärlek för varandra är stark, men däremot är det annorlunda för de båda familjerna. Att vara tillsammans med någon annan som inte tror som dig är absolut utanför normerna hos flickan eller pojkens familj. Detta kan skapa konsekvenser och göra så att det nästan blir omöjligt för de två att vara tillsammans. Men förbjuden kärlek behöver inte vara mellan olika religioner, som sagt, det kan vara olika hos alla. 

Det finns en lag här i Sverige och i många andra länder som säger att du inte får gifta dig med vem som helst. Detta beror bland annat på att det inte ska ske inavel. Vilket innebär att det inte får ske en fortplantning mellan släkten. Det är självklart att man inte ska gifta sig med sina syskon men när det kommer till kusingifte, blir det en hel annan sak. Förr i tiden, i  Europa, så var det ganska vanligt att gifta sig med sina kusiner i de högre stånden. Detta berodde på att man ville bevara släktlinjen och att det fanns särskild en trygghet i att veta vem person var. Att känna trygghet var en viktig sak, det var enklare att gifta sig med sin kusin eftersom att man redan var säker på vem det var och vilken kulturell bakgrund den hade. Idag är det fortfarande inte olagligt att gifta sig med sina kusiner. Vi alla delar ett biologiskt band mellan släkt och familj, därför är vi närmare syskon än kusiner. Kusiner delar inte tillräckligt mycket DNA för att det ska utgöra en större fara. Detta gör att det inte är lika farligt att fortplanta sig med sin kusin. 

Gäller då samma regler eller normer inom kärlek i alla religioner?  För att få en helhet över kärleks normerna ska jag granska detta på ett objektivt sätt. Judendom och ateism är två helt olika kulturer och därför ett exempel. De ser världen och reglerna på olika vinklar och båda inriktningarna lever på egna villkor. 

Mellan ateist och jude
En ateist är någon som inte tror på någon högre makt, någon som förnekar att det finns Gudar eller en Gud. En ateist lever därför inte efter några speciella krav och anser att kärleken ska komma naturligt och inte tvingas fram. Judendomen har en helt annan syn på detta. Ett av deras centrala tankegångar berättar att det endast finns en Gud. Därför finns det skillnader mellan dessa två kulturer/religioner. Inom judendomen finns det olika inriktningar, en av dessa inriktningarna är ortodox. En ortodox jude är någon som är starkt troende, följare av alla regler och anser att man inte ska gifter sig med en icke-jude. Därför finns det strikta regler när det kommer till äktenskap. Om en ateist skulle konvertera till judendomen skulle det fortfarande vara väldigt svårt att inleda ett äktenskap med en ortodox jude eftersom att man fortfarande inte har någon judiska bakgrund och släkt. Men däremot, skulle det handla om en mer sekulär jude (någon som bara besöker gudstjänsten väldigt sällan och inte följer de direkta reglerna punkt efter punkt) så skulle det inte vara några stora svårigheter när det kommer till giftermål och äktenskap mellan en ateist som konverterat till judendomen. 

Mellan muslim och icke-muslim
Här är det däremot lite annorlunda. Muslimernas heliga skrift, Koranen, berättar väldigt tydligt att det är förbjudet att gifta sig med en icke-muslim. Men det kan ske undantag då den heliga skriften har uttryckt sig att det kan vara acceptabelt för muslimska män att gifta sig med kvinnor som anses ha en god moral, vara respektabel och tillhöra Skriftens folk, det vill säga judendomen. Efter att ha sökt källor angående detta, träffade jag på olika åsikter hos framförallt muslimska skribenter som uttryckt sig när det kommer till äktenskap mellan muslimer och icke-muslimer. Majoriteten berättade att det var bättre att inte riskera ett förhållande med en icke-muslim. På så sätt att framförallt barnen och den nästa generation kunde ledas bort från sin tro. 
För att en muslimsk man ska kunna gifta sig med en icke-muslimsk kvinna och vise versa, så finns det vissa antaganden bakom tillåtelsen. Exempel på dessa kan vara att äktenskapet ska äga rum i en muslimsk miljö eller att barnen skall uppfostras som muslimer. Alla dessa villkor kan göra det svårare för de två personerna att inleda sitt äktenskap. Men däremot om icke-muslimen hade varit villig att konvertera till islam, hade giftermålet varit acceptabelt. 

Det finns många obesvarade frågor när det kommer till det här med förbjuden kärlek mellan olika religioner. Det kan vara väldigt svårt att besvara dessa frågor eftersom att den mesta faktan är uppbyggd med åsikter. Religion kan betyda olika saker för olika personer och hur man ser på kärlek och äktenskap påverkar detta. Mina föräldrar är uppvuxna i ett muslimskt land, medan jag själv är född och uppväxt här i Sverige. Det skulle vara intressant att få reda på hur de tänker kring detta. De kom till Sverige för ungefär tjugofyra år sedan, betyder detta att samhället har ändrat på deras syn? Hade det varit acceptabelt för mig att ingå en relation med någon med annorlunda bakgrund? 

"Jag hade inte blivit chockad" säger mamma när jag ställer henne frågan. Hon berättar att hon först och främst hade velat att det skulle vara en kurd med en muslimsk bakgrund. Det är väl vad alla kurder prioriterar, eller hur? Men samtidigt berättar hon att hade det varit en jude eller en kristen, hade det inte spelat någon större roll. Det hade varit mycket bättre än en "dålig" muslim, alltså någon som inte hade respekterat dig. Det viktigaste är att han ska vara bra utbildad, artig och respektera dig och din religion, säger hon. Min mamma har levt i Sverige i tjugofyra år snart, då kan det ha gjort så att hennes syn på detta hade varit annorlunda ifall hon fortfarande hade levt kvar i Kurdistan. Men när jag ställde henne frågan, svarade hon tydligt att det inte hade gjort det. Hon hade fortfarande tyckt som hon tycker nu, på sätt att hon starkt står för att personens personlighet är mycket viktig. Hade det spelat någon roll om han hade konverterat sig till Islam? När jag ställde frågan till henne svarade hon att det inte alls spelar någon roll, tvärtom, det hade varit en mycket bra sak enligt henne. Men däremot hade det inte varit lika okej för mig att göra detsamma. Jag hade inte kunnat konvertera mig till pojkens religion. Jag är muslim och jag ska vara stolt över det. Det är mycket viktigt att utstråla sin bakgrund och religion. 

"Jag hade nog faktiskt blivit lite irriterad" var Pappas första svar på frågan. Han hade helst velat veta vem det var från början. Men precis som mamma, säger han att det inte hade spelat någon sådan stor roll om han var jude eller kristen. Men han påpekade att personen helst inte ska ha några extrema tankar och ska vara någon med en realistisk syn för sin religion. Men samtidigt hade han nog inte heller accepterat vem som helst. Då tog han upp begreppet kulturkrock. Där berättade han att det inte hade varit så enkelt om det skulle ske eftersom att personen som du ska inleda ett förhållande med ska vara någon som skulle vara enkel att leva sida vid sida med. Två olika kulturer hade då kunnat skapa problem i förhållandet.  Han berättade sedan att hade personen tex varit svensk och konverterat till Islam hade det bara varit något positivt, såvida personen var respektabel och framgick som en god person med bra personlighet. Det betyder att han håller med mamma när det kommer till den frågan. 
Har något under dessa tjugofyra åren i Sverige påverkat din syn när det kommer till dina åsikter? Till skillnad från mamma, berättade han att vissa saker har förändrat hans syn på detta. När han levde i Kurdistan var det annorlunda, i skolan blandades inte pojkar och flickor i klasserna, de hade lektioner för sig själva. På så sätt var det svårare att socialisera sig med andra. Men här i Sverige är det annorlunda och det anser han vara positivt. En sådan sak kan göra en stor skillnad.  

Sammanfattningsvis kan vi komma fram till att förbjuden kärlek kan betyda många olika saker. Genom att kunna se problemet på ett objektivt sätt har detta gett mig en chans att se helheten i problemet med förbjuden kärlek och kulturkrockar. Jag har lärt att mig många nya saker, varav en av de sakerna är att förbjuden kärlek kan kommer i olika former och att man som medmänniska måste respektera andras syn på kärlek och äktenskap.

KÄLLOR
• http://fof.se/tidning/2010/7/kusingifte-gar-men-inte-som-regel

• http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/nya-test-ger-kusiner-friska-barn/ 

• http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/ateism 

• http://stolofemelie.weebly.com/uploads/1/4/4/3/14435818/sammanfattning2.pdf 

• https://gleerupsportal.se/gbook/v3/index.php?id=2201 

• http://fragaimamen.se/vad-ar-islams-syn-pa-giftermal-mellan-muslimska-man-eller-kvinnor-och-icke-muslimer-2/ 

• http://al-ibadah.com/index.php-article=1705.html

Källresonemang- http://fof.se/tidning/2010/7/kusingifte-gar-men-inte-som-regel 
Jag valde att göra ett källresonemang på faktan som jag hittade på sidan "Forskning och framsteg". Enligt mig anser jag att källa är både trovärdig och relevant. Denna hemsidan är från grunden en vetenskapstidning. Den ges ut i form av tio nummer per år. Detta kan gör skillnad eftersom att det ger dem mer tid att forska fram den rätta faktan innan de använder sig utav den. Detta kan vara en sak som gör att källan blir trovärdig. Dessutom handlar faktan om det som jag letade efter vilket var att ta reda på om kusingifte var lagligt. Faktan stämmer bra och jag kunde använda mig utav det. Datumet var däremot lite för gammalt enligt mig vilket var en nackdel. Den var publicerad 2010-09-29. Under dessa åren kan regler ha ändrats och fakta utvecklats, men eftersom att jag redan vet att lagen inte har ändrats kan jag utifrån det veta att artikeln fortfarande stämmer. Författaren för artikel är Gerdt Sundström. Han kommer från Jönköpings universitet och är utbildad till en filosofie doktor. Då anser jag att han är kunnig inom ämnet.  
Artiklarna i kopiorna som ges ut är skrivna i ett samarbete mellan tidningens egna journalister och svenska forskare. Tidning strävar efter att skriva  begripligt och intresseväckande. Dessa är några skäl till varför jag tycker att denna källan är både relevant och trovärdig.










Inga kommentarer:

Skicka en kommentar